Artiklar

Bra styrelsearbete – människor, arbetsformer och Frassie

Frassie bygger på en enkel tanke: bra arbetsformer ska ta hänsyn till hur människor faktiskt fungerar.

En styrelse kan bestå av kunniga, engagerade och ansvarstagande människor och ändå få problem med arbetet. Det kan vara oklart vad man egentligen försöker åstadkomma. Information når inte alla. Saker glöms bort. Ansvar blir otydligt. Beslut fattas men genomförs inte. Gamla uppfattningar lever vidare trots att ingen längre vet varifrån de kommer.

Det är inte märkligt. En styrelse är en grupp människor och påverkas därför av samma möjligheter och begränsningar som andra grupper.

Forskning inom bland annat psykologi, beteendeekonomi och organisationsvetenskap har under lång tid undersökt hur människor samarbetar, minns, delar information, fattar beslut och omsätter avsikter i handling. Den kunskapen kan användas för att skapa bättre arbetsformer.

Det betyder inte att det finns ett vetenskapligt recept för hur en styrelse ska skötas. Många styrelsefrågor kräver omdöme och avvägningar där det inte finns ett enda rätt svar.

Men forskning kan hjälpa oss att förstå varför vissa arbetsformer är värdefulla och varför vissa problem återkommer.

Börja med varför ni finns

Innan styrelsen diskuterar hur den ska arbeta behöver den ha en rimligt gemensam bild av varför den finns.

  • Vad är styrelsens uppdrag?
  • För vem arbetar den?
  • Vad har den fått ansvar för?
  • Vilka beslut tillhör styrelsen och vilka ligger någon annanstans?
  • Vad behöver den förvalta och lämna vidare?

Det kan låta självklart. Men två personer kan vilja föreningens bästa och ändå ha ganska olika uppfattningar om vad det innebär.

En ledamot kanske främst vill hålla kostnaderna nere. En annan prioriterar långsiktigt underhåll. En tredje lägger stor vikt vid medlemmarnas aktuella önskemål.

När sådana grundläggande skillnader inte blir synliga kan styrelsen diskutera enskilda frågor utan att förstå varför den ständigt hamnar i samma konflikter.

Vad säger beteendevetenskapen

Forskning om grupper visar betydelsen av gemensamma mentala modeller och en delad förståelse av uppgiften. Gruppmedlemmar behöver inte tänka likadant, men samordning blir lättare när de har en tillräckligt gemensam uppfattning om uppdraget, situationen och hur arbetet hänger samman.

Frassie supportar

Frassie kan hjälpa styrelsen att formulera och bevara sitt uppdrag och knyta arbetsformer, mål och ansvar till det.

Frassie bestämmer däremot inte varför föreningen finns eller vad styrelsen ska prioritera.

Det är styrelsens ansvar.

Innan ni frågar vad ni ska göra behöver ni förstå uppdraget.


När uppdraget är tydligt kommer nästa fråga:

Vilka människor ska tillsammans utföra det?

En styrelse består av personer med olika erfarenheter, kunskaper, intressen, arbetssätt och mängd tillgänglig tid.

Det är en tillgång om olikheterna används.

  • Vem känner fastigheten?
  • Vem kan ekonomi?
  • Vem har erfarenhet av avtal eller upphandling?
  • Vem är bra på kommunikation?
  • Vem är ny och behöver hjälp att förstå föreningen?
  • Vilka roller och ansvarsområden har vi?
  • Vad förväntar vi oss av varandra?

Vad säger beteendevetenskapen

Forskning om roller och grupparbete visar betydelsen av tydlighet. Rolloklarhet är förknippad med sämre prestation, och forskning om grupparbete visar också att individuella bidrag under vissa förhållanden kan minska när ansvaret blir diffust.

Det betyder inte att styrelsen ska dela upp sitt gemensamma ansvar mellan individer.

Det betyder att gemensamt ansvar behöver kombineras med tydligt ansvar för det praktiska arbetet.

Frassie supportar

Ansvarsfördelning, arbetsordning, mötesordning och delegationsordning hjälper styrelsen att beskriva vem som ansvarar för vad och hur styrelsen vill arbeta tillsammans.

När en ny ledamot kommer in finns arbetsformerna kvar.


Bestäm vad som är viktigt

Uppdraget ger riktningen men löser inte alla avvägningar.

Pengarna räcker inte till allt. Allt kan inte göras samtidigt.

Styrelsen behöver därför ibland diskutera vilka principer som ska vägleda prioriteringar.

  • Hur väger vi kostnad idag mot långsiktig nytta?
  • Hur mycket risk accepterar vi?
  • Hur prioriterar vi mellan underhåll, ekonomi, miljö och service?

Det behöver inte resultera i stora dokument om värdegrund.

Poängen är att göra viktiga prioriteringar synliga.

Vad säger beteendevetenskapen

Människors beslut påverkas av hur alternativ presenteras och vilken utgångspunkt vi jämför med. Sådant som redan finns tenderar exempelvis att få en särställning – status quo bias – och olika formuleringar av samma beslut kan påverka hur alternativen uppfattas.

Att i förväg ha diskuterat vilka principer som ska styra en avvägning kan därför göra beslutet mindre beroende av hur frågan råkar presenteras för stunden.

Frassie supportar

Beslutsstöd hjälper styrelsen att göra kriterier och avvägningar tydliga.


Skapa en gemensam bild av nuläget

Innan styrelsen bestämmer vart den vill behöver den förstå var den befinner sig.

  • Hur ser ekonomin ut?
  • Vilket skick är föreningens tillgångar i?
  • Vilka avtal och åtaganden finns?
  • Vilka större frågor väntar?
  • Vilka förändringar i omvärlden kan påverka föreningen?

Här finns också en mindre uppenbar fråga:

  • Vet hela styrelsen samma saker?

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om gruppbeslut visar ett tydligt problem. Grupper tenderar att prata mer om information som flera redan känner till än om unik information som bara någon känner till.

I en metaanalys av 65 studier och 3 189 grupper var grupper med avgörande information fördelad mellan deltagarna betydligt sämre på att hitta den korrekta lösningen än grupper där informationen redan var gemensamt tillgänglig.

Det betyder att gruppen tillsammans kan ha all information som behövs – och ändå fatta beslut utan att använda den.

Frassie supportar

Beslutsunderlag, dokument, mötespunkter, planer och gemensam historik hjälper till att göra individuell information till gemensam information.

Viktig information ska så långt som möjligt vara styrelsens information, inte en enskild ledamots information.


Skilj mellan fakta och antaganden

En gemensam bild behöver också vara så korrekt som möjligt.

I organisationer uppstår lätt etablerade sanningar:

  • »Det har vi redan undersökt.«
  • »Kommunen tillåter inte det.«
  • »Det företaget är alltid dyrast.«

Ibland stämmer det. Ibland vet ingen längre var uppgiften kommer ifrån.

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om illusory truth effect visar att upprepning i sig kan öka sannolikheten att människor bedömer ett påstående som sant.

Det innebär inte att människor okritiskt tror på allt som upprepas. Men effekten är tillräckligt robust för att motivera en enkel arbetsprincip.

Vet vi detta – eller tror vi det?

Och när frågan är viktig:

Vad är källan?

Frassie supportar

Underlag och motiv kan sparas tillsammans med frågor och beslut. Då behöver framtida styrelser inte förlita sig på att någon minns varför något betraktades som sant.


Bestäm vad ni vill åstadkomma

När uppdraget och nuläget är tydliga kan styrelsen formulera mål.

  • Vad behöver just den här styrelsen åstadkomma?
  • Vad är viktigast under året?
  • Vad behöver ske på längre sikt?

Vad säger beteendevetenskapen

Målsättningsforskningen är omfattande. Forskning på gruppnivå visar att tydliga mål kan förbättra gruppers prestation och att specifika, utmanande mål under rätt förutsättningar fungerar bättre än vaga uppmaningar att »göra sitt bästa«.

Målet behöver inte alltid vara ett mätetal.

Men det bör vara tillräckligt tydligt för att styrelsen senare ska kunna fråga:

Lyckades vi med det vi försökte åstadkomma?

Frassie supportar

Planering, större insatser, underhållsplan och uppföljning knyter aktiviteter till det styrelsen faktiskt vill uppnå.


Skapa arbetsformer som fungerar

  • Hur förbereds möten?
  • Hur fattas beslut?
  • Hur hanteras oenighet?
  • Hur kommunicerar styrelsen mellan möten?
  • Vad får delegeras?
  • Hur dokumenteras beslut?
  • Hur följs arbetet upp?

Bra arbetsformer minskar behovet av att uppfinna processen på nytt varje gång något händer.

Vad säger beteendevetenskapen

Förutsägbara roller, gemensamma arbetsformer och delade mentala modeller underlättar samordning i grupper.

Men arbetsformerna behöver också ge plats för olika perspektiv.

En grupp kan samarbeta väl och ändå missa viktig information om ingen ställer frågan som resten av gruppen inte tänkte på.

En användbar vana är därför att före viktiga beslut fråga:

  • Finns det något vi har missat?
  • Finns det information som talar emot detta?

Frassie supportar

Arbetsordning, mötesordning, delegationsordning, ansvarsfördelning och mötesstruktur ger styrelsen möjlighet att skapa och bevara sina gemensamma arbetsformer.


Skriv ner det som är viktigt

Människans minne är fantastiskt men inte särskilt lämpat som organisationens dokumentarkiv.

  • Vi glömmer.
  • Vi minns olika.
  • Vi förändrar omedvetet våra minnen.
  • Och människor lämnar styrelsen.

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om bland annat cognitive offloading visar hur människor använder externa hjälpmedel för att minska belastningen på det egna minnet.

Dokumentation har dessutom en viktig organisatorisk funktion: information blir beständig och överförbar.

Det som skrivs ner kan granskas, delas, hittas igen och överleva personen som först hade kunskapen.

Frassie supportar

Beslut, protokoll, planer, aktiviteter, dokument och erfarenheter kan bevaras i ett gemensamt sammanhang.

Styrelsen är permanent. Ledamöterna är tillfälliga.


Låt olika perspektiv komma fram

Bra samarbete betyder inte att alla alltid ska tycka lika.

En styrelse behöver kunna vara oenig före ett beslut och ändå arbeta tillsammans efter det.

Vad säger beteendevetenskapen

Människor påverkas av andra människors uppfattningar. Gruppnormer, status och önskan att nå samförstånd kan påverka vilken information och vilka invändningar som uttrycks.

Samtidigt visar forskningen om informationsdelning att just information som bara en person känner till lätt får för lite utrymme.

Det gör avvikande perspektiv värdefulla.

Den person som säger »vänta lite« kan sitta på den information resten av gruppen saknar.

Frassie supportar

Mötesordning och strukturerade beslutsunderlag kan skapa utrymme för frågor och invändningar innan beslutet fattas.


Undvik att styrelsen blir »vi« och medlemmarna »dom«

En styrelse arbetar nära tillsammans och får efter hand en annan kunskap om föreningen än många andra medlemmar.

Det kan skapa avstånd.

  • »De förstår inte.«
  • »De klagar bara.«
  • »De vet inte hur mycket arbete vi gör.«

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om social identitet visar hur naturligt människor kategoriserar sig själva och andra i grupper. Gruppindelningar kan påverka både bedömningar och beteenden.

Det betyder inte att varje användning av »vi« och »dom« är problematisk.

Problemet uppstår när kategoriseringen börjar förändra synen på uppdraget.

Styrelsen är inte en organisation vid sidan av föreningen.

Medlemmarna är inte dess motpart.

Frassie supportar

Här är Frassies påverkan indirekt.

Transparens, dokumenterade beslut, tydlig kommunikation och återkommande diskussion om styrelsens uppdrag kan hjälpa.


Fatta beslut och dokumentera varför

Ett beslut behöver vara tydligt.

För många vardagsbeslut räcker det att dokumentera vad styrelsen beslutade.

För viktiga beslut behöver framtidens styrelse ibland också förstå sammanhanget.

  • Vad visste styrelsen?
  • Vilka alternativ fanns?
  • Vilka risker såg man?
  • Varför valde man detta?

Vad säger beteendevetenskapen

Människors bedömningar påverkas bland annat av utgångspunkter, hur alternativen presenteras och tidigare ställningstaganden.

Dessutom förändras minnet av varför vi gjorde något.

Att dokumentera viktiga beslutsunderlag och motiv skapar därför ett externt minne som senare kan granskas.

Frassie supportar

Beslut kan kopplas till möten, underlag, aktiviteter och senare uppföljning.

Det skapar en kedja från varför till vad som hände.


Att inte göra något är också ett beslut

Det befintliga alternativet har en speciell egenskap: det känns inte som ett beslut.

»Vi väntar ett år.« kan kännas mindre riskfyllt än: »Vi genomför renoveringen.«

Men även väntan har konsekvenser.

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om status quo bias visar att människor kan ha en oproportionerlig tendens att välja det befintliga alternativet.

Därför bör alternativet att avstå eller vänta ibland analyseras på samma sätt som alternativen som innebär handling.

  • Vad riskerar vi om vi gör detta?
  • Vad riskerar vi om vi inte gör det?

Frassie supportar

I beslutsstöd och riskanalys kan även »gör ingenting« eller »vänta« behandlas som ett faktiskt alternativ med egna kostnader och risker.


Våga ompröva

När pengar, arbete och tid redan investerats kan det kännas fel att överge en påbörjad väg.

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om sunk cost och escalation of commitment visar att redan förbrukade resurser kan påverka framtida beslut trots att de egentligen inte borde avgöra vilken väg som är bäst framåt.

En mycket användbar kontrollfråga är:

Om vi stod inför beslutet idag, med det vi nu vet, skulle vi fortfarande välja samma väg?

Att svara nej betyder inte nödvändigtvis att det ursprungliga beslutet var dåligt.

Styrelsen kan ha fått ny information.

Frassie supportar

Genom att bevara mål, beslutsunderlag, aktiviteter och uppföljning blir det lättare att jämföra de ursprungliga förutsättningarna med dagens situation.


Gör beslut till konkret handling

Ett beslut förändrar ingenting förrän någon gör något.

»Vi ska undersöka ventilationen.« är en avsikt.

»Lisa tar in två förslag före den 15 oktober och redovisar dem på nästa möte.« är en plan.

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om implementation intentions visar att människor har större möjlighet att omsätta avsikter i handling när genomförandet konkretiseras.

Det ligger nära en enkel styrelseprincip:

Vad ska göras? Vem gör det? När ska det vara gjort?

Frassie supportar

Frassie kan skapa en sammanhängande kedja för att genomföra något:

Beslut → aktivitet → ansvarig → tidpunkt → uppföljning.


Följ upp

När något är genomfört återstår en viktig fråga:

Hur gick det?

»Klart« betyder bara att aktiviteten är avslutad.

Det säger inte om resultatet blev bra.

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om strukturerad debriefing och after-action reviews ger starkt stöd för värdet av systematisk reflektion efter genomförda aktiviteter.

En metaanalys fann att strukturerad debriefing i genomsnitt förbättrade prestationen med ungefär 20–25 procent jämfört med kontrollgrupper.

De grundläggande frågorna är enkla:

  • Vad försökte vi åstadkomma?
  • Vad gjorde vi?
  • Vad hände?
  • Varför?

Frassie supportar

Uppföljning är en central del av Frassies arbetsflöde:

Möten → Planering → Uppföljning.


Uppföljningen har ytterligare ett syfte.

Lär av det som hänt

Erfarenheten blir värdefull först när den påverkar framtiden.

Styrelser möter återkommande situationer: underhåll, upphandlingar, årsstämmor, myndighetskontakter, försäkringar, ekonomi och medlemskommunikation.

Nästa gång behöver styrelsen inte börja från noll.

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om organisatoriskt lärande och organisatoriskt minne handlar bland annat om hur erfarenheter skapas, bevaras och används av organisationer.

Det viktiga är att erfarenheten inte bara finns hos personen som var med.

Frassie supportar

Efter viktiga aktiviteter kan styrelsen bevara inte bara vad den gjorde utan också vad den lärde sig.

Därmed kan nästa beslut börja där det förra slutade.


För kunskapen vidare

Till sist finns en egenskap hos föreningsstyrelser som gör allt detta extra viktigt.

  • Människorna byts ut.
  • Styrelsen finns kvar.

En ny ledamot behöver därför mer än ett användarkonto och ett arkiv med gamla protokoll.

Den behöver förstå:

  • Vad är vårt uppdrag?
  • Hur arbetar vi?
  • Vad pågår?
  • Vad har tidigare styrelser gjort?
  • Varför?
  • Vad har vi lärt oss?

Vad säger beteendevetenskapen

Forskningen om organisatoriskt minne och kunskapsöverföring visar betydelsen av att kunskap kan bevaras utanför enskilda individer och göras tillgänglig för andra.

Det är skillnaden mellan individens minne och organisationens minne.

Frassie supportar

Arbetsordningar, ansvar, beslut, protokoll, planer, dokument, Bra-att-veta och historik kan tillsammans skapa kontinuitet mellan styrelser.

Den nya styrelsen ska inte behöva börja om.


Det är en cirkel

Bra styrelsearbete har egentligen inget slut.

  • Omvärlden förändras.
  • Nya människor kommer in.
  • Styrelsen lär sig.
  • Mål uppnås.
  • Gamla planer blir inaktuella.

Därför behöver styrelsen återvända till början:

  • Varför finns vi?
  • Vilka är vi?
  • Vad är viktigt?
  • Hur ser nuläget ut?
  • Vad vill vi åstadkomma?

Sedan:

Arbeta → besluta → genomföra → följa upp → lära.

Och därefter börjar nästa varv med en bättre gemensam kunskap än det förra.


Vad Frassie egentligen gör

Det är lätt att beskriva Frassie genom funktionerna.

Möteshantering. Protokoll. Att-göra. Kalender. Årshjul. Underhållsplan. Större insatser. Prioritering. Ansvarsfördelning. Beslutsstöd. Riskanalys. Dokument. Påminnelser. Uppföljning.

Men funktionerna är verktygen. Arbetsformerna är poängen.

  • Ett protokoll är värdefullt när det gör beslut och viktig bakgrund tillgängliga.
  • En att-göra-lista är värdefull när den gör ansvar tydligt.
  • Ett beslutsunderlag är värdefullt när relevant information kommer fram före beslutet.
  • En riskanalys är värdefull när den gör alternativen tydligare.
  • En påminnelse är värdefull när ett beslut annars riskerar att glömmas bort.
  • En uppföljning är värdefull när styrelsen lär sig något.
  • Ett arkiv är värdefullt när nästa styrelse kan förstå vad den tidigare styrelsen gjorde och varför.

Många styrelsefrågor har inget objektivt rätt svar. De kräver erfarenhet, värderingar, kunskap och omdöme. Det ansvaret tillhör styrelsen. Frassie hjälper styrelsen att göra rätt.

Frassies mål är att göra det enkelt för styrelsen att göra rätt.

Förstå varför ni finns och vilka ni är. Skapa en gemensam bild av nuläget och vad ni vill åstadkomma. Arbeta så att viktig information kommer fram och ansvar blir tydligt. Fatta genomtänkta beslut och gör dem till handling. Följ upp resultatet, lär av erfarenheten och för kunskapen vidare.